Planering

Den här informationen gäller dig som planerar eller genomför en klinisk läkemedels­prövning. Här sammanfattas tillståndskrav, ansvarsfördelning enligt GCP och grundläggande krav på datahantering.

Tillstånd och prövningsprotokoll

En klinisk läkemedelsprövning kräver tillstånd från Läkemedelsverket. På Läkemedels­verkets webbplats finns vägledning som hjälper dig att avgöra om din läkemedels­studie är en klinisk prövning och därmed tillståndspliktig.

I ansökan ska ett prövningsprotokoll bifogas. Prövnings­protokollet ligger till grund för ett enhetligt genomförande av prövningen och ska innehålla all information som behövs för att deltagande kliniker ska kunna genomföra läkemedels­prövningen korrekt. Krav på protokollets innehåll regleras i EU-förordning (536/2014) om kliniska prövningar av human­läkemedel. Kliniska Studier Sverige har tagit fram en mall för prövningsprotokoll.

Länkar

• Ta reda på om din studie är tillståndspliktig, Läkemedelsverkets webbplats Länk till annan webbplats.
• Vad ska skickas in vid ansökan om klinisk läkemedels­prövning, Läkemedelsverkets webbplats Länk till annan webbplats.
• Mall för prövningsprotokoll (inklusive hjälptext)

Roller och ansvar enligt ICH-GCP

Good Clinical Practice (GCP) är en internationell etisk och vetenskaplig kvalitetsstandard för kliniska läkemedelsprövningar. Standarden anger krav för hur prövningar ska planeras, genomföras, dokumenteras och rapporteras. Syftet är att skydda forskningspersonernas rättigheter, säkerhet och välbefinnande samt att säkerställa tillförlitliga studiedata.

Vid kliniska läkemedelsprövningar definieras GCP enligt International Council for Harmonisation (ICH). I enlighet med ICH-GCP, EU-förordning (536/2014) och nationell lagstiftning ska roller och ansvar fördelas inför prövningens genomförande.

• ICH-GCP, International Council for Harmonisation (ICH) webbplats Länk till annan webbplats.
• EU-förordning (536/2014) om kliniska prövningar av human­läkemedel samt nationell lagstiftning CTR), EMA:s webbplats Länk till annan webbplats.

Sponsor

Sponsor är den person, företag, institution eller organisation som ansvarar för att starta, organisera och ordna med finansiering av prövningen. I vissa fall kan en individ vara både sponsor och ansvarig prövare och är då den som både initierar och leder en klinisk läkemedelsprövning. Rollen inkluderar således skyldigheterna för både sponsor och ansvarig prövare.

Ansvar
Sponsorn har det övergripande ansvaret för genomförandet av läkemedelsprövningen och ansvarar bland annat för att:

• alla tillstånd från myndigheter finns på plats innan läkemedelsprövningen startar
• det finns skriftliga instruktioner för arbete, kvalitetskontroll och kvalitetssäkring
• instruktionerna följs
• att prövningsdeltagarna genom försäkring eller på annat sätt är garanterade ekonomiskt skydd

Sponsorn kan delegera samtliga eller delar av sina arbetsuppgifter till en enskild person, ett företag, en institution eller en organisation, men sponsorn behåller ansvaret för att läkemedelsprövningen genomförs och rapporteras enligt gällande tillstånd och regler.

Checklista för sponsoransvar

Riskanalys
Enligt ICH-GCP ska sponsor göra en riskanalys av den kliniska läkemedelsprövningen och utifrån den bedöma vilka risker som ska hanteras och hur prövningen ska kvalitets­kontrolleras. Mer information finns i ICH-GCP E6.

• Mall för riskanalys i klinisk läkemedelsprövning
• Efficacy Guidelines, ich.org Länk till annan webbplats.

Monitor

Monitor är en person som utses av sponsorn och vars ansvar är att övervaka och kvalitetskontrollera (monitorera) genomförandet av en klinisk läkemedelsprövning på kliniken. Det görs bland annat genom att:

• säkerställa att prövare och personal på kliniken genomför, dokumenterar och rapporterar läkemedelsprövningen i enlighet med protokollet, GCP och gällande myndighetskrav.
• lämna in en skriftlig rapport till sponsorn efter varje besök på kliniken samt att rapportera in annan läkemedelsprövningsrelaterad kommunikation

Kompetenskrav
För att monitor ska kunna övervaka en läkemedelsprövning behöver han eller hon, förutom att ha vetenskapliga och/eller kliniska förkunskaper, också ha kunskap om:

• produkten som ska testas
• protokollet
  
• sponsorns rutiner
• GCP
• regulatoriska krav

Oberoende
Monitor ska vara oberoende från läkemedelsprövningens genomförande på kliniken.

Prövare

Prövare ska vara en legitimerad läkare eller tandläkare och ha de kvalifikationer i form av utbildning, träning och erfarenhet som krävs för att kunna ansvara för läkemedels­prövningens genomförande och prövningsdeltagarnas hälsa och säkerhet, inklusive dokumenterad utbildning i GCP.

Ansvar
Prövare ska bland annat:

• tillhandahålla förutsättningar för att rekrytera överenskommet antal prövningsdeltagare och själv avsätta tillräckligt med tid för att kunna genomföra läkemedelsprövningen
• utse kvalificerad personal som kan bistå vid genomförandet av läkemedelsprövningen och också övervaka delegerad personal för att säkerställa alla processer
• ansvara för att delegerad personal får lämplig utbildning om läkemedelsprövningen
• säkerställa att information om läkemedelsprövningen lämnas och att samtycke till deltagande inhämtas enligt gällande regler
• upprätta rutiner för att spara all läkemedelsprövningdokumentation och tillåta övervakning och revision
• tillåta monitorering och audits

Checklista för prövaransvar

Delegering
Prövaren har det övergripande ansvaret för läkemedelsprövningen på kliniken, men får delegera uppgifter under förutsättning att delegeringen görs skriftligt. Därför behöver en signatur- och delegationslista upprättas och uppdateras om det sker ändringar av personal under läkemedelsprövningens gång. En uppgift måste först delegeras innan uppgiften får genomföras av en annan person än prövaren. Delegering av arbetsuppgifter kan enbart ske till någon som har adekvat utbildning och erfarenhet av att utföra uppgifterna, och som fått relevant prövningsspecifik träning.

Ansvarig prövare
Om det finns fler än en prövare vid ett prövningsställe ska en av dem utses till ansvarig prövare.

Datahantering och arkivering

Data om prövningsdeltagarna i en klinisk läkemedelsprövning samlas in i ett datainsamlingsformulär, ett så kallat CRF (Case Report Form). Du kan välja att sätta upp systemet i pappers- eller elektroniskt format. Elektroniskt CRF (e-CRF) kan utgöra grunden till den databas som skapas för analyser medan pappers-CRF behöver omvandlas till elektronisk data vid ett senare tillfälle.

Materialet ska sparas och vara läsbart minst 25 år efter det att läkemedelsprövningen har avslutats och rapporterats.

Du behöver också skriva planer för datahantering (Data Management Plan, DMP) och datavalidering (Data Validation Plan, DVP).

Från 26 maj 2021 tillämpas EU-förordningen om medicintekniska produkter (EU) 2017/745 (MDR).

Den medicintekniska studiens upplägg

Frågeställning och studieupplägg kan variera beroende på vad syftet med studien är men också i vilket utvecklingsskede den medicintekniska produkten befinner sig. Läs mer om olika studieupplägg och statistiska aspekter för medicintekniska kliniska studier i ISO14155:2020 Annex I och på sidan Analys här på webbplatsen.

Upplägg av forskningsfråga eller hypotes i avsnittet Idé

Standard ISO 14155:2020, SIS webbplats Länk till annan webbplats.

Studieupplägg och statistiska aspekter i avsnittet Analys

Förutom att ta hänsyn till vetenskapliga aspekter behöver man säkerställa att det upplägg som är bäst rent vetenskapligt också är etiskt och praktiskt genomförbart. Det kan också vara bra att överväga hur studieupplägget påverkar kvaliteten av insamlade data. Ett komplext studieupplägg kan kräva större utbildningsinsatser för användare och personal eller en omfattande plan för monitorering för att undvika brister i datakvalitet jämfört med ett upplägg som i stora delar följer vårdens normala rutiner.

Klinisk prövningsplan och Information till försöksperson

Forskningsprotokoll för en klinisk prövning på medicinteknik kallas för en klinisk prövningsplan eller en CIP, clinical investigation plan. Kraven på innehållet i en klinisk prövningsplan är mer omfattande än Etikprövningsmyndighetens specifikation av vad som ska ingå i en forskningsplan. I EU-förordningen om medicintekniska produkter och i ISO 14155:2020 finns detaljerad information om vad som ska finnas med.

Förutom de krav som Etikprövningsmyndigheten ställer på den skriftliga information som ska ges till försöksperson finns i EU-förordningen om medicintekniska produkter och i ISO 14155:2020, specifika rekommendationer kring informationen som ska ges till deltagarna i en medicinteknisk studie.

EU-förordningen om medicintekniska produkter, EUR-Lex webbplats Länk till annan webbplats.

Svenska Institutet för Standarder, SIS webbplats Länk till annan webbplats.

Kliniska Studier Sveriges mallar och stöddokument

Försäkringsskydd för försökspersonerna

Sponsorn för en klinisk prövning av en medicinteknisk produkt är skyldig att genom försäkring eller på annat sätt garantera att försökspersonen får ersättning om sponsorn eller prövaren blir skyldig att betala sådan. Du behöver ta reda på vilket försäkringsskydd som finns för deltagarna i din prövning och se om kompletterande försäkring behöver tecknas. Försöksperson som deltar i en klinisk prövning inom regionfinansierad vård är försäkrad genom patientförsäkringen, LÖF. Vårdgivare som inte omfattas av den patientförsäkring som regionen har tecknat, måste själva teckna en patientförsäkring. För att omfatta övriga eventuella skador i den kliniska prövningen (till exempel skada på anställd/anhörig som hanterar prövningsprodukten, skada på produkten/sakskada) kan en produktansvarsförsäkring med tillägg för kliniska prövningar behöva tecknas.

Ska prövningen granskas av Läkemedelsverket?

Studier som uppfyller definitionen för medicinteknisk klinisk prövning ska anmälas eller ansökas till Läkemedelsverket. Du hittar aktuell och mer detaljerad information om tillståndsförfarandena på Läkemedelsverkets webbplats samt på sidan om Ansökan på denna webbplats.

• Anmälan och ansökan, Läkemedelsverkets webbplats Länk till annan webbplats.
• Information om tillståndsförfaranden i avsnittet Ansökan

System för datainsamling, datahantering och datalagring

I en medicinteknisk klinisk prövning ska det finnas verktyg för datainsamling antingen i pappersformat eller som ett elektroniskt system. I Annex C ISO 14155:2020 finns ett exempel på vad en CRF kan innehålla.

Elektronisk CRF (e-CRF) kan utgöra grunden till en databas som skapas för analyser medan pappers-CRF behöver omvandlas till elektroniska data vid ett senare tillfälle. Används en e-CRF finns det särskilda krav på systemets funktionalitet och säkerhet. Till exempel måste en e-CRF ha en så kallad loggningsfunktion för att registrera vem som gjort ändringar i inmatade data. Kraven på elektroniska system i en medicinteknisk prövning anges i ISO 14155:2020. Du måste också ta ansvar för hur den elektroniska hanteringen av känsliga personuppgifter går till och du måste veta om det elektroniska systemet innebär att personuppgifter kommer att hanteras utomlands eller i en annan verksamhet än forskningshuvudmannens.

Tänk på att alla data som samlas in i en CRF måste beskrivas i den kliniska prövningsplanen som ska godkännas av både Etikprövningsmyndigheten och av Läkemedelsverket. Inga andra data får samlas in.

Standard ISO 14155:2020, SIS webbplats Länk till annan webbplats.

Fördela roller och ansvar

I enlighet med EU-förordning 2017/745 samt ISO 14155:2020 finns det ett antal roller med olika ansvar att fördela när man planerar att genomföra medicinteknisk klinisk prövning.

Tillverkare är den som ansvarar för konstruktion, tillverkning, märkning, bruksanvisning, förpackning och anger avsett syfte för en medicinteknisk produkt, och därefter släpper ut produkten på marknaden i sitt eget namn. Det är tillverkaren som ska CE-märka produkten, oberoende av vem som har utfört den handgripliga tillverkningen.

Sponsorn är den individ eller organisation som ansvarar för att inleda och genomföra en tillståndspliktig klinisk studie. Det är vanligt att sponsorn också är tillverkare av den medicintekniska produkten, men det är inte ett krav.

Sponsorn har det övergripande ansvaret för genomförandet av studien och ansvarar bland annat för:

• planering och genomförande av den kliniska studien
• kommunikation med regulatoriska myndigheter
• kvalitetssäkring och kontroll
• eventuell kontraktering av underleverantör för arbetsuppgifter och funktioner

Den fullständiga beskrivningen av sponsorns roll och ansvar finns i ISO 14155:2020.

Ansvarig prövare är den person som ansvarar för utförandet av en klinisk studie på ett prövningsställe. Om studien utförs på flera prövningsställen ska det finnas en ansvarig prövare på varje ställe. Den ansvarige prövaren ska ha dokumenterad utbildning och erfarenhet inom det område som den medicintekniska produkten ska användas. Kraven på den ansvarige prövarens kompetens ska bedömas utifrån produktens användningsområde. Prövaren har det övergripande ansvaret för studien på prövningsstället men får delegera uppgifter under förutsättning att delegationen görs skriftligt till en person med lämplig utbildning och erfarenhet.

Ansvarig prövares uppgifter omfattar bland annat att:

• leda arbetet med studien på prövningsstället
• säkerställa att informerat samtycke från försöksperson inhämtas enligt gällande regler och den kliniska prövningsplanen
• se till att studien genomförs enligt den kliniska prövningsplanen
• ansvara för att studiedeltagarna får den medicinska vård som är nödvändig under och efter studiens genomförande
• genomföra säkerhetsrapportering
• säkerställa att tillförlitliga data genereras

Den fullständiga beskrivningen av den ansvarige prövarens roll finns i ISO 14155:2020.

Monitorn är en person som utses av sponsorn och vars ansvar är att göra oberoende kontroller av att studien genomförs enligt den kliniska prövningsplanen och regelverken i övrigt. Monitorn utför kontrollen genom att besöka de prövningsställen som deltar i studien, granska arbetet och informera om rekommenderade åtgärder för att förbättra arbetet med studien. Efter besöket skriver monitorn en rapport till sponsorn.

För att monitorn ska kunna övervaka en studie behöver han eller hon förutom att ha vetenskapliga och/eller kliniska förkunskaper ha kunskap om:

• ISO 14155:2020
• produkten som testas och hur den ska användas
• den kliniska prövningsplanen
• godkänd procedur för inhämtande av informerat samtycke
• sponsorns rutiner
• regulatoriska krav

Den fullständiga beskrivningen av monitorns roll och ansvar finns i ISO 14155:2020.

Från 26 maj 2022 tillämpas EU-förordningen om medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik (EU) 2017/746 (IVDR).

Den in vitro-diagnostiska studiens upplägg

Upplägget av en prestandastudie utgår från den forskningsfråga eller hypotes som ska besvaras eller testas. Frågeställning och studieupplägg kan variera beroende på vad syftet med studien är men också i vilket utvecklingsskede den in vitro-diagnostiska produkten befinner sig. Prestandastudier av in vitro-diagnostiska produkter syftar till att fastställa eller bekräfta en produkts analytiska eller kliniska prestanda. Syftet med kliniska prestandastudier är att fastställa eller bekräfta aspekter av produktens prestanda som inte kan avgöras genom analytiska prestandastudier, litteraturstudier och/eller tidigare erfarenhet från rutinmässig diagnostisk testning.

Information om upplägg av forskningsfråga eller hypotes på sidan Idé

Standard ISO20916:2019, SIS webbplats Länk till annan webbplats.

Information om studieupplägg och statistiska aspekterpå sidan Analys

Vid utförande av kliniska prestandastudier behöver man säkerställa att det upplägg som är bäst rent vetenskapligt också är etiskt och praktiskt genomförbart. Det kan också vara bra att överväga hur studieupplägget påverkar kvaliteten av insamlade data. Ett komplext studieupplägg kan kräva större utbildningsinsatser för användare och personal eller en omfattande plan för monitorering för att undvika brister i datakvalitet jämfört med ett upplägg som i stora delar följer vårdens normala rutiner.

Prestandastudieplan och Information till försöksperson

Forskningsprotokoll för en klinisk prestandastudie av en in vitro-diagnostisk produkt kallas klinisk prestandastudieplan eller CPSP, clinical performance study protocol. Kraven på innehållet i en klinisk prestandastudieplan är mer omfattande än Etikprövnings­myndighetens specifikation av vad som ska ingå i en forskningsplan. I EU-förordningen om in vitro-diagnostiska produkter och i ISO 20916:2019 finns detaljerad information om vad som ska finnas med.

Förutom de krav som Etikprövningsmyndigheten ställer på den skriftliga information som ska ges till forskningspersonen finns i EU-förordningen om in vitro-diagnostiska produkter och i ISO 20916:2019, specifika rekommendationer kring informationen till deltagarna i en klinisk prestandastudie.

EU-förordningen om medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik, EUR-Lex webbplats Länk till annan webbplats.

Standard ISO 20916:2019, SIS webbplats Länk till annan webbplats.

Försäkringsskydd för försökspersonerna

Sponsorn för en prestandastudie är skyldig att genom försäkring eller på annat sätt garantera att försökspersonen får ersättning om sponsorn eller prövaren blir skyldig att betala sådan. Du behöver ta reda på vilket försäkringsskydd som finns för deltagarna i din prövning och se om kompletterande försäkring behöver tecknas. Försöksperson som deltar i en klinisk prövning inom regionfinansierad vård är försäkrad genom patientförsäkringen, LÖF. Vårdgivare som inte omfattas av den patientförsäkring som regionen har tecknat, måste själva teckna en patientförsäkring. För att omfatta övriga eventuella skador i prestandastudien (till exempel skada på anställd/anhörig som hanterar produkten, skada på produkten/sakskada) kan en produktansvarsförsäkring med tillägg för kliniska prövningar behöva tecknas.

Ska prestandastudien granskas av Läkemedelsverket?

För vissa typer av prestandastudier, som till exempel studier på behandlingsvägledande diagnostik eller studier där försöksperson utsätts för ytterligare ingrepp eller risker, finns krav på ansökan om tillstånd respektive anmälningsplikt till Läkemedelsverket. Du hittar aktuell och mer detaljerad information om tillståndsförfarandena på Läkemedelsverkets webbplats samt på sidan om Ansökan.

Anmälan och ansökan, Läkemedelverkets webbplats Länk till annan webbplats.

System för datainsamling, datahantering och datalagring

I en klinisk prestandastudie ska det finnas ett verktyg för datainsamling, antingen i pappersformat eller som ett elektroniskt system, men det kan också ske genom utskrift från ett mätinstrument.

Används en e-CRF finns det särskilda krav på systemets funktionalitet och säkerhet. Till exempel måste en e-CRF ha en så kallad loggningsfunktion för att registrera vem som gjort ändringar i inmatade data. Du måste också ta ansvar för hur den elektroniska hanteringen av känsliga personuppgifter går till och du måste veta om det elektroniska systemet innebär att personuppgifter kommer att hanteras utomlands eller i en annan verksamhet än forskningshuvudmannens.

Tänk på att alla data som samlas in i en CRF måste beskrivas i den kliniska prestandastudieplanen som ska godkännas av både Etikprövningsmyndigheten och av Läkemedelsverket. Inga andra data får samlas in.

Fördela roller och ansvar

I enlighet med IVDR och ISO 20916:2019 finns det ett antal roller med olika ansvar att fördela när man planerar att genomföra en klinisk prestandastudie.

Tillverkare är den som ansvarar för konstruktion, tillverkning, märkning, bruksanvisning, förpackning och anger avsett syfte för en medicinteknisk produkt för in vitro-diagnostik, och därefter släpper ut produkten på marknaden i sitt eget namn. Det är tillverkaren som ska CE-märka produkten, oberoende av vem som har utfört den handgripliga tillverkningen.

Sponsorn är den individ eller organisation som ansvarar för att inleda och genomföra en klinisk prestandastudie. Det är vanligt att sponsorn också är tillverkare av den in vitro-diagnostiska produkten, men det är inte ett krav.

Sponsorn har det övergripande ansvaret för genomförandet av studien och ansvarar bland annat för:

• planering och genomförande av den kliniska studien
• kommunikation med regulatoriska myndigheter
• kvalitetssäkring och kontroll
• eventuell kontraktering av underleverantör för arbetsuppgifter och funktioner

Den fullständiga beskrivningen av sponsorns roll och ansvar finns i ISO 20916:2019.

Ansvarig prövare är den person som ansvarar för utförandet av en klinisk prestandastudie på ett prövningsställe. Om studien utförs på flera prövningsställen ska det finnas en ansvarig prövare på varje ställe. Den ansvarige prövaren ska ha dokumenterad utbildning och erfarenhet inom det område som den in vitro-diagnostiska produkten ska användas. Kraven på den ansvarige prövarens kompetens ska bedömas utifrån produktens användningsområde. Prövaren har det övergripande ansvaret för studien på prövningsstället men får delegera uppgifter under förutsättning att delegationen görs skriftligt till en person med lämplig utbildning och erfarenhet.

Ansvarig prövares uppgifter omfattar bland annat att:

• leda arbetet med studien på prövningsstället
• säkerställa att informerat samtycke från försöksperson inhämtas enligt gällande regler och den kliniska prestandastudieplanen
• se till att studien genomförs enligt den kliniska prestandastudieplanen
• ansvara för att studiedeltagarna får den medicinska vård som är nödvändig under och efter studiens genomförande
• genomföra säkerhetsrapportering
• säkerställa att tillförlitliga data genereras

Den fullständiga beskrivningen av den ansvarige prövarens roll finns i ISO 20916:2019.

Monitorn är en person som utses av sponsorn och vars ansvar är att göra oberoende kontroller av att studien genomförs enligt den kliniska prestandastudieplanen och regelverken i övrigt. Monitorn utför kontrollen genom att besöka de prövningsställen som deltar i studien, granska arbetet och informera om rekommenderade åtgärder för att förbättra arbetet med studien. Efter besöket skriver monitorn en rapport till sponsorn.

För att monitorn ska kunna övervaka en studie behöver han eller hon förutom att ha vetenskapliga och/eller kliniska förkunskaper ha kunskap om:

• ISO 20916:2019
• produkten som testas och hur den ska användas
• den kliniska prestandastudieplanen
• godkänd procedur för inhämtande av informerat samtycke
• sponsorns rutiner
• regulatoriska krav

Den fullständiga beskrivningen av monitorns roll och ansvar finns i ISO 20916:2019.

Läkemedel för avancerad terapi (Advanced Therapy Medicinal Products, ATMP) omfattar humanläkemedel som bygger på gener, celler eller vävnader. De ger nya möjligheter att behandla sjukdomar och reparera skador på ett sätt som tidigare inte varit möjligt.

ATMP regleras genom gemensamma EU-regelverk samt kompletterande svensk lagstiftning.

• Guide, mallar och regulatorisk guide, ATMP-projektets webbplats Länk till annan webbplats.
• Klassificeringar och regulatorisk information, EMAs webbplats Länk till annan webbplats.
• Om biologiska läkemedel, Läkemedelsverkets webbplats Länk till annan webbplats.
• E-kurs: Introduktion till avancerade terapier, Läkemedelsakademins webbplats Länk till annan webbplats.