Tio år av samverkan för kliniska studier i hela Sverige

Från vision till nationell struktur

Under 2000-talet genomfördes flera nationella satsningar och utredningar för att stärka den kliniska forskningen i Sverige. Behovet av bättre samordning, starkare stödstrukturer och ökad samverkan återkom gång på gång.

Utredningen Starka tillsammans (SOU 2013:87) föreslog en nationell struktur för samordning, rådgivning och stöd till klinisk forskning. Vetenskapsrådet fick därefter i uppdrag att etablera en nationell struktur för kliniska studier i Sverige. Det blev starten för det som i dag är Kliniska Studier Sverige.

Olika förutsättningar men gemensamma utmaningar

Regionala noder bildades i landets sjukvårdsregioner, men förutsättningarna såg olika ut. Forskningsstödet var organiserat på olika sätt och vissa verksamheter var mer etablerade än andra.

– I början var det stort fokus på att vi var olika organiserade. Men ju mer vi lärde känna varandra, desto tydligare blev det att vi har samma utmaningar över hela landet, säger Anna Ramnemark, nodföreståndare för Forum Norr.

Genom att dela erfarenheter och arbetssätt började noderna bygga relationer, nätverk och gemensamma former för samarbetet.

– Det blev tydligt att vi kunde komma längre tillsammans än var och en för sig. Hela landet behövs för att medborgare ska få samma möjlighet att vara med i klinisk forskning och för att Sverige ska vara en internationell aktör när det gäller kliniska prövningar, säger Anna Ramnemark.

Samverkan genom konkret arbete

Med tiden utvecklades samarbetet från dialog till gemensamt arbete.

- Samverkan kan uppfattas som ett slags buzzword, men egentligen är det ganska svårt. Det handlar om att människor ska mötas, arbeta konkret tillsammans, bestämma sig för hur man ska arbeta tillsammans och bli överens om resultatet, säger Anna Ramnemark.

Nationella arbetsgrupper har bildats för att samla kompetens inom områden som är viktiga för att utveckla förutsättningarna för kliniska studier. I grupperna möts medarbetare från olika delar av landet för att identifiera gemensamma utmaningar och utveckla lösningar som kan komma hela landet till del.

– Arbetsgrupperna har varit otroligt viktiga. Där har människor med olika kompetenser och erfarenheter kunnat mötas, dela kunskap och utveckla stöd tillsammans. Det är en av våra största styrkor, säger Anna Ramnemark.

En annan viktig del av samarbetet har varit de många projekt som har genomförts nationellt. I projekten har kompetens och resurser från olika delar av landet samlats kring gemensamma behov. Arbetet har resulterat i bland annat utbildningar, arbetssätt och forskningsstöd för planering och genomförande av kliniska studier. Genom projekten har idéer kunnat utvecklas gemensamt, i stället för att varje region tar fram egna lösningar på liknande behov.

Gemensamma mötesplatser

I takt med att samarbetet har utvecklats har också gemensamma mötesplatser etablerats. Nationell konferens om kliniska studier är en återkommande mötesplats för erfarenhetsutbyte och kompetensutveckling.

Webbplatsen kliniskastudier.se har blivit en nationell ingång till forskningsstöd och information om kliniska studier. Även intranätet NAVET har en viktig funktion i samarbetet. Där kan medarbetare över hela landet mötas, dela erfarenheter och samarbeta.

– Vi såg tidigt behovet av gemensamma mötesplatser. De hjälper oss att sprida kunskap, skapa kontakter och fortsätta utvecklas tillsammans. Det gäller både digitala och fysiska forum, säger Anna Ramnemark.

Med blicken framåt

2026 firar Kliniska Studier Sverige tio år som nationellt samarbete. Jubileet är en möjlighet att uppmärksamma det som har byggts upp, men också att blicka framåt.

– Det som kanske gör mig mest stolt är att vi har lyckats bygga upp ett samarbete som omfattar hela landet. Vi har visat att det går att samla regioner och universitet för att skapa konkret nytta tillsammans, säger Anna Ramnemark.

Arbetet med att utveckla förutsättningarna för kliniska studier i hälso- och sjukvården pågår vidare, med ett fortsatt fokus på hela Sverige.